Bloggen blir fortsatt åsidosatt.
Den är inte alls prioriterad, och så får det vara så länge det behövs.
Tänkte åtminstone skriva att hej, jag är kvar.
Jag är här. Jag lever.

Nu är vi hemma från Göteborgsresan igen.
Lägger in lite bilder senare.
När jag orkar med det.
För just nu fokuserar jag på mig, på att må bra, på att leva livet.
Har slutat med mina p-piller, och det är en ENORM befrielse.
Jag är så otroligt mycket gladare. Lyckligare.
Humöret går inte uppochned som jag vet inte vad längre.
Hade jag förstått att de tygnde ner mitt mående så här mycket hade jag slutat för länge sedan.
Så ja. Jag lever.
Det känns helt underbart.
Och dessutom närmar sig Urkult med stormsteg.
Fyra dagar kvar, fyra dagar tills vi lämnar staden igen och åker iväg.
Åker till favoritfestivalen, till harmoni, lycka & kärlek.
Äntligen.

Nu ska jag ägna dagens sista vakna timmar till att städa.
Städa till tonerna av slagsmålsklubben och till slagen av ett lättat hjärta, mitt eget hjärta.