I would do about anything for you .


David & Tidda, bild från i somras.

miss Asperger utan internet

Sitter för tillfället hemma hos min pojkvän.
Han är på jobbet och jag utnyttjar hans internet en liten stund nu.
För jag är utan internet. Igen.
Måste snart hem till mig och ta min morgonmedicin.
Saknar kaninerna, så jag ska gosa extra mycket med dem när jag kommer hem.

Igår åkte jag buss från mig ner till stan, ensam (läs:modigt),
för att sedan möta upp sötaste Karin och fika.
Lite senare var vi på ett Mary Kay-möte-thingy (jag vet inte vad det kallas för egentligen),
vi fick prova lite produkter och jag har äntligen fått beställa Mary Kay-foundation igen. Woho.
Mysigt var det, även om jag kände mig otroligt socialt missanpassad (Tidda-Bus alias miss Asperger).

Jag hade tänkt ut massor av saker jag ville blogga om,
nu när designen är färdig och allt.
Och så blev jag som sagt/skrivet utan internet.
Så typiskt.

bilder från veckan.




Busig min, haha.



Vacker blombukett, inte sant?
David & jag köpte den åt oss i måndags, eftersom vi firade fyra månader tillsammans. 



Och denhär bjuder jag på, haha. Tidda-Bus goes seriös.

Ta-da!

Äntligen är jag tillräckligt nöjd med min bloggdesign för att lägga ut den här på huvudbloggen/orginalbloggen!
Hoppas såklart att även ni tycker om den ;)

Kort inlägg bara,
för nu ska jag laga tomatsoppa.

Liten update:

Har ägnat nästan hela dagen till att försöka få till min bloggdesign på testbloggen.
Och det har gått bra, för en gångs skull.
Så nu är det bara lite småpill kvar och sedan är jag back on track igen.

mina kaninbebisar

Senaste tillökningen i min mini-familj, underbara Freja & Bella <3



Nedan: Freja på äventyr.


Nedan: Bella som myser på matte.


Nedan: Bella & Freja på upptäcktsfärd.



19, going 20.

Om några timmar är det 17 oktober.
Och därmed även hela tjugo år sedan jag föddes.
Morgondagens planering ser ut som följer:
- David kommer hem från jobbet runt halvåtta-åtta
och väcker mig med sång, födelsedagsfrukost (vilket innebär tårta och hallonsoda)
samt presenter (är så otroligt nyfiken på vad det kan vara!)
- Medan David sover halva dagen efter sitt tolvtimmars-nattpass så passar jag på att
åka iväg till Birsta med mor & syster. Där ska vi titta efter,
och förmodligen hitta och ta med hem, mina presenter från just mor & syster, nämligen två kaniner!
Om vi inte hittar två honor (som helst ska vara syskon) så kommer jag att få vänta till på tisdag då
två kaninsystrar kommer till djuraffären här i stan.
- Sedan blir det födelsedagsfika med familjen hos familjen.
- Efter det tillbaka hem och till David,
och typ mysa med honom resten av kvällen;
se film och spela klart våran pågående omgång av monopol
(som tar upp hela köksbordet för tillfället).

Nu ska jag spendera mina sista timmar som tonåring med att göra iordning kaninhörnan som
kaninerna ska få bo i och efter det bada (med massor av badskum!) och smeta på en ansiktsmask.
(Gramatiken kändes helt fel där men jag orkar inte flytta om orden nu,
de är lika mycket random som de är i mitt huvud).
Godnatt för nu, hörs i framtiden.

Btw, bloggdesignen går framåt.
Fast jag har tvångstankar på att få till den tills jag är 100 % nöjd.
Ehe.

nu är det sådär förvirrande igen.

Min kropp skakar, andningen känns ojämn, liksom pulsen.
State of mind right now: feels like I’m losing my mind.
Förvirrad, liksom yr i psyket. Ser inte ordentligt, det är för mycket strålning överallt omkring mig. D vill sova hos mig inatt, jag tror han är orolig (och det gör mig lite sorgsen, jag vill inte vara grund för hans oro, jag vill vara den som kan lätta hans oro, inte skapa den). Så jag väntar på att han ska komma hem igen. Tryggheten han ger mig, jag behöver den nu.

bara för att jag orkade sminka mig idag, ehe.


nostalgica

Precis två år sedan jag flyttade till ÄG.
Två år sedan jag för första gången bodde någonstans där jag kände mig hemma; stället jag kallade för hem och som blev min trygghet.
Två år sedan jag fick lära känna många fina älvor, två år sedan jag fann mina medsystrar, medkämpar; så starka i sin svaghet och modiga i sina rädslor.
Tiden på ÄG (som kom att dela mitt liv i tre delar; innan-ÄG-tiden, under-ÄG-tiden och efter-ÄG-tiden) hjälpte mig otroligt mycket ändå. Även om jag inte direkt mår bra så har jag lärt mig att hantera ångest, panik, rädslor och PTSD-anfall. Lite i alla fall. Mina tankar är inte längre ständigt upptagna av död och mörker, blod och rakblad. Även om de tankarna kommer ibland, hugger till, vrider om.

Precis nu: andas tungt, minns tillbaka, tänker, saknar.


RSS 2.0